Så möttes vi äntligen

Jag vaknar klockan 5 på morgonen den 3:e mars. Magen gör ont. Värken intensifieras för att sedan tona bort. Sammandragningar absolut. Skulle inte beskriva det onda som mensvärk. Det här är en känsla som liksom fortplantar sig i hela kroppen. Det här ÄR något tänker jag och försöker somna om. Det går inte.

Vi åker på tillväxtultraljud. Jag mår skitkonstigt, har inte kunnat äta eller dricka. Bebis mår utmärkt i magen iallafall och jag får några rejäla sammandragningar under undersökningen.

Han åker till jobbet. Jag åker hem. Lägger mig i soffan och lyckas sova och slumra. Tänker att  det är nu det händer. Jag känner mig stark och redo. Klockan blir lunch och eftermiddag. Värkarna tilltar. De har varit regelbundna sedan förmiddagen, men inte så långa; mellan 30-40 sekunder.

Ringer till Honom vid tvåtiden. Dags att komma hem. Klarar fortfarande inte av att äta något. Han hjälper mig in i duschen. Så skönt. Känner mig trygg. Känner mig stark. Jag tar smärtan med ett leende. Fokuserar på målet. Vårt barn ska födas. Första samtalet till förlossningen. Vi får komma, men jag vill vänta. Lägger mig i sängen och lyckas sova lite till. Jag slappnar av och tar värk efter värk. För varje värk kommer jag närmare vårt barn.

Klockan är fem. Nu är det dags att åka in. Mest för att jag förstår att resan till sjukhuset bara kommer bli jobbigare och jobbigare. I bilen är det svårt att koncentrera sig och slappna av. Jag börjar ljuda mig igenom värkarna. Det går bättre.

Jag blir överlycklig när det är min underbara barnmorska som tar emot oss! Vi får ett mysigt rum. Tända ljus och lugnande musik. Jag är öppen fem centimeter vid värk. Får mycket beröm, blir peppad och omhändertagen på bästa sätt av både Honom och min barnmorska.

Jag använder Tens. Fortsätter med dyktekniken och lyckas sova mellan värkarna. Tillslut är det dags att stå. Han finns nära. Älskar honom. Det bästa stödet. Det blir dags för min kära barnmorska att gå hem. Är öppen 7 centimeter. Den andra barnmorskan är strålande hon också. Sitter på förlossningspallen, pilatesboll och hänger över sackosäcken.

Sedan händer ingenting. Tensen slutar fungera och jag tar några värkar utan. Känner mig så otroligt trött. Tvivlet börjar gro. Är tacksam för pausen som helt plötsligt bjuds mig. Hinner dricka näringsdryck och kissa. Lägger mig för att vila på sängen. Är öppen åtta centimeter. Knappt en ynka centimeter på tre timmar. Misströstan. Dags för värkstimulerande dropp.

Jävlar. Gillar inte att sitta fast i slangar. Vid undersökningen går vattnet. Bebis har bajsat i fostervattnet och får elektrod på huvudet. Allt ser bra ut. Värkarna blir monstruösa. Jag låter. Kan inte hjälpa ljuden som kommer. Min kropp är bergtagen. Det åker godståg genom mig. Jag skriker.

Dags för lustgas. Försvinner in i dimman. Skööönt! Undersökning. Jag slits ur mitt rus. Det gör inte ont längre. Svetten rinner. Nu jävlar. Helt öppen. Vad händer? Det är dags nu säger Han. Allt går så fort. Tolv minuter. Sedan ligger min lilla Han där. Varm och fuktig mot mitt lår. Jag sträcker mig efter honom, men mina händer stannar i luften. Kroppen skakar. På mitt bröst ligger mitt barn. Min stora Han säger någonting med sprucken röst. Jag är helt slut. Jag känner mitt barn. Mitt barns hud mot min hud. Jag är så trött. Jag är kärlek.

Nio timmar tog det. 03.15 blev vi föräldrar till vår lilla gräddkola. Det mest omtumlande jag gjort. Det bästa har hänt oss.

Nu till det mindre roliga. Min bristning blev både djup och lite komplicerad. Sydde på operation. Så skönt att få det ordentligt fixat. De första två veckorna kunde jag inte sitta på något annat än amningskudden.

Bröstvårtorna gjorde så satans ont att jag grät de första dagarna. Nu är det äntligen mycket bättre. Min mjölkproduktion kom inte heller igång ordentligt. Innan vi började stödmata med ersättning hade vi en väldigt hungrig och skrikig bebis. Åh vad jag grät! Baby blues delux, he he.. Nu är han mätt och de börjar så smått bli mysigt att amma, framför allt är det smärtfritt! Hade Inte räknat med att det skulle fortsätta göra ont efter förlossningen. I livmodern som drar ihop sig (speciellt vid amning) i underlivet efter bristningen och i brösten (mjölkproduktion och ovana bröstvårtor)

Med det sagt. Den här lilla människan i min famn är vår skatt. Är så otroligt tacksam och lycklig för att han nu äntligen ligger här i min famn. Vi älskar honom så det gör ont. Nu ska vi fortsätta att lära känna varandra. Snart ska vi tydligen hitta rutiner och dygnsrytm lovar dem som gjort det här innan oss 😄

Nu vill jag vara bara mamma. Jag önskar er alla stort lycka till, jag hejar på er även om jag inte kommer hänga här på ett tag, tack för allt stöd ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Annonser

37 thoughts on “Så möttes vi äntligen

  1. Du skriver så härligt! Kommer sakna din blogg just för att den är så härlig att läsa! Stort grattis och lycka till!

  2. Vilken otroligt fin berättelse! 😊 ❤ Njut och ha det underbart! Det gör att man själv längtar ännu mer, men på ett väldigt peppande sätt, så som du alltid lyckas med. 😊❤ Stor kram!

  3. Vad underbart och höra! Bra kämpat och tack för er förlossningsberättelse, snart där själv. Har också förstått att amning och allt där efter lär ta sin tid och är inte alltid så lätt. Du vekar vara en klippa! Stort grattis till föräldralivet❤

  4. Underbart att få ta del av er förlossning! Och grattis igen! ❤
    Ser fram emot förlossningen med skräckblandad förtjusning. V 27 nu så lite tid kvar, men tiden rusar framåt nu tycker jag. Stor kram!

  5. Åh får gåshud och glädjetårar av att läsa er berättelse. Gjorde ju samma för bara 3 veckor sedan. Känslan är nästan för stor för att kunna ta in det när ens barn plötsligt ligger i ens armar. Stor stor varm kram och njut av bubblan!

  6. Hoppas allt går bra i er bebisbubbla! Själv fick vi vårt mirakel måndag natt, helt fantastiskt och vi är så lyckliga! Vi klara det, hela vägen och nu är vi föräldrar! Stort grattis igen. Kramen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s